Nu är vi här, alltså i början av slutet. Det är från och med nu allt kommer att avgöras. Det är egentligen nu som allt börjar. Om bara 15 dagar till kommer vår befolkning att ha avgjort sin resa. Sin resa mot framtiden. Sin resa mot något nytt. Sin resa mot det efterlängtade. Sin resa mot friheten. Sin resa mot kanske det avgörande. Sin resa mot det större ansvaret. Sin resa mot det oförglömliga.
Vi har nu kommit ända till Oskarshamn för att sätta vår punkt på den långa meningen och berätta för vårt folk här att det inte bara är t.ex. träskulpturer eller kärnkraftverk som man kan arbeta med. Vi har visat, berättat, inspirerat och försökt få er att förstå, inte sant?
Det är i denna enorma skola, Oscarsgymnaiset, som vårt linnéträd även kallat kunskapsträdet, är gömt. Men ni kan vara lugna, den har varit väl omhändertagen samt att nödvändiga säkerhetsåtgärder har tagits!
Alla program, matsal, komvux, sporthall och till och med bowlinghall under samma tak kan väl inte ge mindre än den bästa säkerheten för trädet. Särskilt om alla de elever som vi träffat på finns där så, eller fråga den chokladälskade Vaktis, om ni fortfarande är oroliga. Gissa om Prinssessorna i gult, som fick sova en timme extra denna måndagsmorgon tack vare dagens fantastiska teknik som alltid fungerar när man behöver den som mest, testade säkerheten från den nedre alltså bowlingsidan. Och tro mig den funkar, eller hur Blerta? som råkade bli extra glad denna dag.
Vi ställde iallafall upp som i vanlig ordning och vi som aldrig trodde att någon annan skola skulle slå Malmö med hastigheten av utdelning av kataloger, hade fel. Vi fick endast se skymten av Linnéträdet att blomma i gult, och så var det slut. Då insåg vi att vår plikt nu hade kommit till ända, för nu har ni alla verkligen förstått att vi har gjort vårt, och att det är er tur…
Vi tackar för oss Prinssessorna i gult